Uppdatering

Okej, vi överlevde första natten, alltihopa! Förhoppningvis var detta den värsta natten...men det lär vi blir varse om. Det gick ungefär som förväntat kanske lite bättre.
 
Hon åt gröt vid 19 och ammade lite efteråt. Sedan drack hon 200ml välling vid 21 och somnade efter 20 min i sin egen säng. Som vanligt. Under natten vaknade hon sina vanliga cirka 8 gånger. Ibland blev hon hysteriskt ledsen och vi fick turas om att ta upp och trösta. Men vi la alltid ner henne inan hon somnade så hon fick somna in själv i egna sängen. Som längst tog det nästan en timme att söva om henne och några gånger somnade hon om efter någon minut. Jag bestämde att inte amma på 8 timmar. 21-05 och failade med 20 min då hon vaknade 04.40 och mina bröst var som knöliga, ömma, läckande stenar.
 
Strategin är en blandning av "sova hela natten kuren" (men den är lite väl tuff, man får tex aldrig ta upp barnet) och "tassmetoden". Vi börjar med att ge nappen, stoppa om och lägga en hand på, funkar inte detta stryker vi henne över ryggen (hon sover oftast på sidan) och blir hon hysteriskt tar vi upp henne en stund i famnen så hon får lugna sig. Hon har ett mjukisdjur som spelar en lugn melodi som vi drar igång precis när vi tror att hon ska somna. Och vi erbjuder vatten om hon vill ha. Sambon fick ligga närmast då vi märkte att hon blev mer ledsen när hon såg mig men inte fick komma till mig som vanligt... usch!
 
Målet är ju självklart att hon ska sova hela nätter till slut men ett mer realistiskt mål är att hon ska kunna sövas om snabbt i sen egen säng med hjälp av en hand och melodin från mjukisdjuret.
 
Någon timme här och där sov vi iallafall inatt. Är ändå så van vid att sova kasst sen över 8 månader tillbaka så jag känner mig inte tröttare än vanligt. Att börja dagen men en kanna kaffe och 2 panodil hör typ till min vardag. ;)
 
Noelia vaknade i allafall vid 09, jollrande och glad som en solstråle i sin egen säng (FÖRSTA NATTEN HON ENBART SOVIT I SIN SÄNG! Det känns som en seger i sig) och allt kändes förlåtet, för usch vad hemsk jag kände mig emellanåt. :(

Kommentarer:

1 Tanja:

Den sömnen du förlorar nu när ni håller på att få in nya rutiner får du ta igen sen när ni lyckats=)

2 Jennie:

Åh va roligt att läsa att det gått bra!!!! Har Jon börjat ställa sig i sängen? I så fall tar jag gärna tips på hur ni får henne att somna själv utan att resa sig för här har vi gett upp. Det gick superbra tills vi sänkte sängen. Vill ju såklart att han ska kunna somna själv även om det inte är ett jätteproblem att somna honom på bröstet så sett. Hehe det är som alla alltid säger, man får in bra vanor sen spräcka dom av någon utveckling 😂.

Svar: Nä det gör hon inte än. Hon försöker ställa sig mot saker på dagen men lyckas inte. Brukar lägga henne då hon är så trött så hon inte orkar göra ngt annat än att sova. Får se hur det blir när hon kommer till det steget i utveckligen! :)
johannaraaf.blogg.se

3 tanniz:

Vad spännande det här är. Man behöver nog verkligen komma dit att man bara inte orkar längre. Så var det för mig också. Orkade bara inte amma och vakna hela tiden på natten. Sen är de rätt så formbara de små så bara man håller ut så vinner vi föräldrar. Jag däremot har inte orkat ta striden om att somna själv i sin säng. Det blir nästa steg. Följer med spänning er nätter. Lycka till :)

Svar: Saknar faktiskt redan att ha henne jämte mig. Men samtidigt vet jag att det inte alltid är mysigt. Det blir varmt o man för utstå sparkar o slag ;)

Har du slutat nattamma? Sover hon bättre?
johannaraaf.blogg.se

Kommentera här: