Kommentarer:
Kära vän, finns alltid där för dig om du vill ventilera tankarna eller bara umgås. Vi får peppa varanda. Så skönt att du känner dig bättre nu. Styrke kramar <3
Vad härligt att du känner att det känns bättre nu! Är vanligare än man tror att man mår dåligt första tiden. Jag var väldigt orolig att jag inte skulle kunna ta till mig mitt barn och det stod i papperna till både BB och BVC så att de skulle ha koll på mig. Vi stannade 4 nätter på BB tills vi längtade hem och kände oss trygga (ja så trygga man kan bli iaf). Jag hade turen att få befinna mig i den där bebbisbubblan som var fylld av lycka. Min oro var helt i onödan men jag är så glad att jag signalerade och pratade om den som gravid så att jag hade blivit uppfångad.
Har du fått göra ett test på BVC? Fick du ingen hjälp efter de i så fall?
Stor kram
Så skönt att höra att du fått hjälp och att den hjälper! Jag har ju varit avundsjuk på dig som varit iväg på stan och fikat mm när jag själv låste in mig med vårt skrikande barn. Jag har nog inte heller hamnat i bebisbubblan även om det känns lättare dag för dag. Så skönt med din ärlighet och jag känner igen mig mycket. Sömnen är så viktig!! Fy vilka hemska tankar man tänkt när man inte fått sova...
Så skönt att höra att du fått hjälp och att den hjälper! Jag har ju varit avundsjuk på dig som varit iväg på stan och fikat mm när jag själv låste in mig med vårt skrikande barn. Jag har nog inte heller hamnat i bebisbubblan även om det känns lättare dag för dag. Så skönt med din ärlighet och jag känner igen mig mycket. Sömnen är så viktig!! Fy vilka hemska tankar man tänkt när man inte fått sova...
Vad skönt att du har fått hjälp och att det känns bättre! Det är verkligen vanligare än vad man tror med alla olika känslor man känner. Men det är lite hysch hysch eftersom bm aldrig informerar om det, lite konstigt tycker jag.
Kram!
Modigt gjort för ärligheten är verkligen en helande bit det också. Skönt och höra att du mår bättre i dagsläge.
Ville bara säga tack för att du skrev det här inlägget. Jag älskar min dotter men tänker ofta "förbjudna" tankar som att jag saknar mitt gamla liv och när ska man få göra något roligt igen och inte bara sitta hemma och amma hela tiden. Det här med bebis blev inte riktigt som jag hade föreställt mig innan. Jag känner mig osäker på allting, vad skriker hon för nu och hur mycket kläder ska hon ha osv. Alla andra verkar som att de kan allt redan. Så det är skönt att höra att det är fler som inte har det så lätt alltid. Men vi får väl kämpa på helt enkelt. Tack för en trevlig blogg!
Jag tycker det är skönt att du är så ärlig kring detta. Jag har det nämligen precis samma. Träffar en psykolog en gång i veckan och skäms jättemycket. Man skulle ju vara glad har jag hört! Men jag har inte heller kännt den där bebisbubblan. Jag kämpar också och tycker du är jättemodig som tar upp detta! Tack för att du delar med dig. Jag har kännt mig så ensam...