Tåååålamod

Är något som jag verkligen får öva på emellanåt. Speciellt vid nattning. Tidigare somnade hon alltid vid bröstet...det händer fortfarande men blir mer och mer sällan. Detta händer nu istället: i med nappen. Hennes fingrar tar tag i nappen och den ska gnidas mot tandköttet (när har de där jäkla tänderna tänkt komma ut!? För det måste väl nästan vara dem som spökar!?) fram och tillbaka, i med kortsidan av nappen i käften, tappar nappen, skriker. Ploppar i nappen igen, fingrar om nappen, gnida, bita och skrika när man inte får till kliet precis som man vill, tappar nappen, skrik. And sooooo on!... Jag räknar sakta till 100 och buffar henne i rumpan. Brukar hinna till minst 300 iallafall innan hon plötsligt blir för utmatad av allt gnidande och äntligen sover. 

Idag blev jag så stolt över lilla Nellan när hon lyckades vända sig från rygg till mage. Det har varit så nära ett tag men hon är rätt lat om jag ska vara ärlig. Nästan alla bloggar jag läser verkar ha superbebisar som redan ålar, sitter, vänder hit och dit och är allmänt tidiga i allt. Jag var till och med tvungen att fråga på BVC så hon inte låg efter i utveckligen liksom men nä det var lugna puckar med vändningar fram till halvåret iallafall. 

Jag tänker också att hon är ju en riktigt tjockis och det måste ju helt enkelt vara svårare förflytta sig då..och sen är hon rätt lat också och väldigt nöjd än så länge med att bara ligga och rulla från sida till sida och nypa sig i tårna. 




Man får vara snabb vid blöjbyten. Både för att hon är som en liten ål och för att hon har hittat alla prylar jag ställt överallt.