En bra onsdag

I morse var vi iväg på mamafitnessen och tränade.


Till en början sitter bebisarna fint vid sina mammor. Sen drar dom iväg på egna äventyr, ålar,kryper, någon går. Snor nappar, leksaker och klappar på varandra medans mammorna tränar/springer efter. Bra träning på flera sätt. Mot slutet brukar Noelia bli trött och gnällig så då får jag använda henne som vikt...lagom till när man själv börjar bli trött..schysst! ;) 

Eftermiddagen spenderades med vänner och deras barn på en liten lekträff. Väldigt trevligt.


På tal om något helt annat så har Noelia bitit mig i tutten båda gångerna jag ammade idag! Jäklans onge!! Dom är ju sylvassa de där små tänderna och jag börjar bli rädd :/ Ska försöka sluta amma helt på dagen tror jag...på natten när hon är trött och lugn så går det fint men på dagen när hon flänger omkring och härjar verkar hon bli en liten vampyr..hjälp! 

Faser

När man lever tillsammans med sitt första barn det första året förstår man att en massa såkallade faser ska gås igenom. På Noelia märks det tydligt med ett väldigt skiftande i humöret. Hon är just nu inne i någon slags fas där hon antagligen blir medveten om världen på något nytt sätt för jäklar vad det gnälls här hemma. Händer det inte något spännande så är det bara gnäll och åter gnäll. 

Finns en app som heter wonder weeks där man kan se när barnet går igenom olika faser och läsa om varför och därmed få mer förståelse för varför ens barn plötsligt beter sig som en liten gnällfis. Men den där jäkla appen stämmer ju aldrig för Noelia! Under dessa månaderna har hon haft typ 3 perioder då jag verkligen märkt att hon är annorlunda och varje gång har jag klickat in på appen och där är lilla Noelia med en stor sol jämte sitt namn (Glad som en solstråle...bullshit) och om några veckor blir hon ett åskmoln. Hon måste alltså ligga lite före eller lite efter. 

Jag som typ skrutit om att -ja visst hon är en riktigt strulpelle på natten men det tar iallafall bara 5 min att få henne att somna för natten. Jo tjena! Hon ålar runt i hela sängen, står i krypposition och gungar huvudet i spjälorna, ligger raklång utmed kortsidan, ligger på rygg, mage och sida samtidigt och kilar fast armar och ben i spjälornas...och gråter självklart samtidigt. Efter drygt 30-60 min dunkar hon huvudet ner i kudden och däckar av ren utmattning. Phuu..! 


Hon reser sig fortfarande inte självmant men ställer man henne mot något så står hon numera stadigt! 

Allting har sitt slut...

...och det även mammaledigheten. Väldigt blandade känslor må jag säga. Dock ska jag börja med en "paus" kan vi kalla det. Jag ska från sista mars plugga klart mina sista tio veckor på sjuksköterskeutbildningen och sambon tar över föräldraledigheten. Han ser fram imot det jätte mycket och jag tror att dem kommer ha så roligt tillsammans dock blir han nog varse om att vi inte sitter hemma och myspysar hela långa dagarna utan ibland vill man slita av sig håret också! ;)

Hade min mammaledighet varit helt slut hade jag nog haft skyhög ångest just nu. Men när examen är tagen i juni ska jag hänga med Noelia hela sommaren fram till augusti/september någon gång då jag ska ta tag i mitt liv. Då är det förskoledags för lillan och platsen söktes faktiskt igår. Konstig känsla...hon kommer då vara lite mer än 15 månader och det känns som en okej tid att börja. 

Som jag har tänkt och längtat efter den kommande sommaren men i torsdags på jobbet fick jag erbjudande om att jobba som syrra på vårdcentralen jag nu är undersköterska på. Det kliade rejält i fingrarna men jag tackade snällt nej men hoppas på nytt erbjudande sommaren 2016.